Allkonstverket Vargaslätten

Hur allt började År 1917 sattes spaden i den steniga jorden i utkanten av Simlångsdalen i Halland för att uppföra en större knuttimrad byggnad. Arkitekten Sigfrid Ericson och hans fru Ruth köpte platsen som de döpte till Vargaslätten. En gång i tiden fanns här en liten slätt där vargar låg och solade sig. De började anlägga trädgården som sitt sommarvistelse i Ruths hemby Breared.   Huvudbyggnaden i trädgården kallas Storstugan och ritades av Sigfrid samtidigt som han projekterade den stora jubileumsutställningen i Göteborg. Storstugan uppfördes 1917–1918 i nationalromantisk stil. Från huvudbyggnaden växte under många år den stora trädgårdsanläggningen Vargaslätten ut, där enligt Sigfrid Ericsons egna ord "naturen själv var arkitekt och byggmästare".   På en yta av 14 ha fanns utrymme för en trädgård med många rum. Sigfrid och Ruth planerade, ritade, skaffade och planterade exotiska växter från hela världen.  Ericson tog med sig växter från sina resor runt om i världen och infogade dessa i trädgårdens olika delar. Trädgården är baserad på halländsk skogsmiljö och med varsamma medel gjordes storskogen till kulturmark, dammar grävdes och bäckar leddes i nya fåror, murar skilde vildäng från odling och bruten sten lades samman till blomsterpartier.   Genom inplantering har trädgården fått ett mycket variationsrikt växtbestånd utsökt anpassat till den givna miljön.   Som flera av den tidens berömda arkitekter och konstnärer runt om i världen skapade Sigfrid Vargaslätten som sitt eget allkonstverk ”Gesamtkunstverk”. Influerade av natur- och hantverksromantik, jugend, Arts & Crafts lade Sigfrid och hans fru Ruth sitt privata engagemang och passion i arbetet med att skapa en egen oas i Simlångsdalen.   Fastigheten övertogs 1954 av direktör Gunnar O. Westerberg. Släkten Westerberg ägde anläggningen fram till 2013 då entreprenören Göran Johansson förvärvade den.     En enhet av arkitektur, hantverk, konst och trädgård "Tanken var att hantverket och arkitekturens historiska sammanhang skulle reflekteras i en personlig utformad helhet. Huset skulle smälta samman med omgivningen så att övergången mellan byggnaderoch natur var självklar men framförallt bildade en enhet som kommunicerade hantverkskunskap, historia, ändamålsenlighet och naturlig skönhet. I idealfallet, när konstnären slapp ta hänsyn till beställare eller ekonomiska tvång, fanns det möjlighet att åstadkomma det perfekta Gesamtkunstverk."   Ur boken "Sigfrid Ericson och Vargaslätten " av Jan Jörnmark

Läs om Storstugan, pergolan, fontänen och andra byggnader på Vargaslätten, där arkitektur och natur förenas i en unik helhet.   Storstugan Livet på Vargaslätten var som en storsvensk dröm i ett nationalromantiskt hus med skurgolv och hallandska bonader på träväggarna. Där fanns vedeldad värme och avlopp, men inget elektriskt ljus eller rinnande vatten. Man odlade och skördade samt levde ett gammaldags lantliv med självhushållning. Man hade storslagna bjudningar med mycket mat och omgänget bestod av konstnärer, arkitekter och författare. Sigfrids omsorg om helheten fick honom att formge möbler och belysning. Flera möbler finns bevarade här.   Pergolan Imponerande byggnad i natursten och ekvirke. Klätterhortensia, pipranka och krusbärsaktinidia växer på pergolan som är fortfarande i originalskick. Konstruktionen är inspirerad av pergolan på Axel Munthers San Michele på Capri, Italien.   Fontänen Inspirerad av den medeltida arkitekturen i Rothenburg ob der Tauber i Södra Tyskland skapade Sigfrid denna fontänen som ett välkomnande element på gårdsplanen framför storstugan. Staden var en favoritplats som Sigfrid besökte flera gånger och hämtade mycket av sin inspiration till sitt eget skapande därifrån.   Lusthus eller paviljongen ligger på höjden i klippträdgården med fantastiskt utsikt över dammen och hela vägen till pergolan. I lusthuset står en specialdesignad bänk som ritades av Sigfrid där man ser hans skicklighet att foga in sin design in i naturen. Bänken och stenparti är i originalskick. Utförliga ritningar finns också bevarade.

Upptäck Vargaslättens unika trädgårdsrum, där varje del berättar en egen historia genom naturens skönhet och Sigfrid Ericsons vision.   Terassträdgården och köksträdgården Ruth skapade och underhöll odlingarna i köksträdgården. Självförsörjning var mycket viktigt under denna tid. Ruth höll dessutom utbildningar för traktens kvinnor i grönsaksodling och självhushållning Många grönsaker, sallader, bönor, kryddor och örter odlades här i rabatter omgärdade av granitsten. Området är nedgrävt i en sänka som en "sunken garden" för att behålla värmen och maximera odlingsförhållanden. Trädgården är inhägnad av en stengärdsgård med vackra portaler i träd.   Dammar Stora dammen med vit Skunkcalla,  Skvattram och vårazalea. Lilla dammen med Tivedens sällsynta röda näckros. De imponerande dammarna grävdes ut och Sigfrid använde sig av naturens vattensystem för att reglera vattennivån. Ett vattenfall som går genom Klippträdgården och är ansluten till dammarna. Trots varierande vattenmängd beroende på årstid hålls vattennivån alltid i balans mellan dammarna. Tack vare dammarna är naturlivet både rikligt och skiftande. Här trivs både rovfåglar, trollsländor, ålar, fiskar av olika slag, ekorrar, mfl.    Lökängen eller Blomsterängen mellan pergolan och dammarna blommar tusentals vårlökar mellan mars och maj som t ex den vilda påskliljan (Narcissus pseudonarcissus), kungsängsliljan, hundtandslilja (Erythronium dens-canis), påsktrumpet (Narcissus bulbocodium). Sigfrid och Ruth kallade denna delen på Vargaslätten för ”hjärtat i trädgården”. Stigarna runtomkring ängen leder besökaren till Rhododenrondalen och Klippträdgården.   "Ängen är nu översållad med kungsängsliljor. Vita eller violetta med nätverk av mörkare rutor hänger deras klockor på spensliga stänglar över gräset, ännu vintergult; de rör sig stilla i vinden. Det är det som ringer in vårens allra ljuvligaste stund, någon dag i början av maj, då löven är halvutslagna, då fjärilarna ljudlöst fladdrar över ängen i solen och fågelsången."Sigfrid Ericson, ur boken Trädgården, 1956   Hassellunden Från tidig vår till högsommar blommar arter som snökrokus (Crocus tomasinasianus), vitsippor, ormöga, klockhyacint, krollliljor, storrams och ramslök, stor nunneört (Corydalis solida) och andra örtväxter.   Lunden som ligger i anslutning till Blomsterängen har senaste året kompletterats med 20-talet nya Hasselplantor.  Klippträdgården Japanskinspirerad del av trädgården med många små stenvägar som leder uppför kullen på andra sidan dammen. Sigfrid ritade en paviljong och en klockstapel i natursten. Här växer azaleor, mindre Rhododendron, alpiner och primulor som under 2020 dessutom renoverats samt återställts till ursprungsplantering enligt Sigfrids intentioner och planer.    Rhododendrondalen Påbörjades 1987. Här planterades successivt vildarter av rhododendron. Fortsätter neråt mot en bäck med skunkkalla som växer däri. innehåller många exotiska växter och lökar i många olika slag; hundtandsliljor, Drottningliljor, Kungsängsliljor m fl. Här finns Tulpanträd, Näsduksträd, ståtliga Tallar, Magnolior, Trädpioner bara för att nämna ett urval.    Fruktträdgården jämte Storstugan och mot Simlången fanns under Sigfrids och Ruhs tid en vacker fruktlund som ännu inte har återställts. Nu mera finns bara ett fåtal fruktträd kvar. Till invigningen av det nya Sigfrid Ericson museum planterades här ett äppleträd av Lanshövdingen i Halland, Brittis Benzler, som fick klippa bandet i entrén. Hon planterade Hallands landskapsäpple, ett Brunnsäpple, intill Storstugan i fruktlunden.